Bli av med bukighet hos häst

Min Shettis har alltid sett ut så här…
Alla organ måste få plats någonstans…
Näe, inte är den tjock, den är bara söt, dem ska ha lite hull…

Orchidéa idag ↑ – ett mål är uppnått, att kunna spänna alla tre remmar runt buken vilket tidigare aldrig varit möjligt! Vi är på mycket god väg.

Varför blir hästar bukiga? Samt matsmältningssystemet – hur fungerar det? Vad tål hästar egentligen? Hur kan jag stötta nedbrytningen, öka upptaget och förbättra transporteringen? En av de viktigaste frågorna för mig som vill prioritera relationen mellan mig och hästvännerna: Hur känns en ärligt nöjd häst när den inre balansen faktiskt fungerar som det är meningen?

Efter att ha bildat tillräckligt med kunskap och erfarenhet drog jag en slutsats till den mycket vanliga orsaken varför hästar blir bukiga. Jag ville sätta min teori i verk – vilket jag gjorde. Jag har fått hjälpa flera som fått fina resultat liksom mig. Bukighet som byggts upp år efter år kan inte förändras på en natt och därför har jag öppensinnat tittat på medan Orchidéa sakta blivit mindre och mindre bukig, månad efter månad.

Vad är orsaken och hur kan du påverka din hästs figur?

Hästar har ett behov av energi (MJ) och omsättningsbar protein (smb rp). Om en häst får i sig ett överskott av MJ och smb rp blir den övervikt och fortsätter det på samma sätt drabbas den av fetma.

Det är skillnad på att hästen är fet och bukig – dags att lära sig skillnaderna. En fet häst har depåer. Känn och bedöm hullet på din häst. Har den kuddar längst nacke, hals, manke, bakom armbåge, ryggraden, rumpa, runt svansroten och på låren? Då är hästen fet. Har den inte dessa kuddar, utan snarare en stor mage? Då är hästen bukig, vilket tyder på en obalans i kosten.

Om hästen inte har ansamlat depåer med fett då finns det ingenting att banta, eller “motionera bort” för den delen. Buken kommer från för stora mängder MJ som lagras. Stryp intaget av MJ, annars göds ett problem. Om hästen samtidigt ligger under eller på gränsen till att få sitt proteinbehov täckt är bukighet ett snabbt resultat eftersom hästkroppen tar av överlinjen för att övriga system ska fungera.

Svaret blir inte att banta en bukig häst – snarare att balansera dess kost på ett rimligt vis. Kort och gott innebär det att balansera MJ- och proteinintaget. I många fall strypa intaget av MJ och öka intaget av protein.

För att veta hur mycket MJ och protein din häst får i sig behöver du ha analys på ditt vallfoder. Allt som oftast får du en analys från din bonde som du köper vallfodret av. Om inte kostar det inte mycket att ta en analys och få svart på vitt vad ditt vallfoder innehåller per kg foder.

Orchidéa – “härligt sommartjock” 2017.

Nedan har jag skrivit upp en vuxen Minishetlands och en vuxen Standardshetlands underhållsbehov av MJ och smb rp.

Minishetland (100 kg kroppsvikt):
15,9 MJ
95,3 g smb rp.

Standardshetland (200 kg kroppsvikt):
26,7 MJ
160 g smb rp.

Om ditt vallfoder innehåller 8,5 MJ per kg foder:
Betyder det att du räknar; 8,5 – 17 – 25,5 – 34…
Det krävs knappt 2 kg vallfoder för att komma upp i 15,9 MJ till Minishetlandsponnyn och dryga 3 kg vallfoder för Standardshetlandsponnyn.

Om vallfodret innehåller 60 g smb rp per kg foder:
Betyder det att du räknar; 60 – 120 – 180 – 240…
På 2 kg vallfoder får Minishetlandsponnyn i sig 120 g smb rp och på 3 kg foder får Standardshetlandsponnyn i sig 180 g smb rp.

Exemplet ovan har bra balans och ger lätta förutsättningar att lyckas balansera sammansättningen bra. Men säg att MJ per kg foder är ännu högre eller smb rp ännu lägre – då blir det krångligare. Hästars kost ska baseras på vallfoder, men de gånger det inte går att balansera utan att det svajar iväg för mycket kan det vara ett gott råd att titta på vilka kraftfoder som harmlöst balanserar ditt vallfoder utifrån vad du förväntar dig av hästen.

Alla vallfoder har sitt egna näringsinnehåll och tränar du ditt öga att åtminstone lära känna hur din häst fungerar som individ i förhållande till MJ och smb rp-behoven kommer du kunna förebygga och faktiskt förändra din hästs bukighet. Förändringen sker inte över en natt, men det går med tid och engagemang. Med vana och rutin kan du senare lära dig reglera detta utifrån hur mycket arbete din häst utför, unghästens behov månad för månad och så vidare.

Att välja bort bete för din bukiga häst är att bemöta problemet med minst 50-60% och det är endast till din hästs fördel. Beten innehåller enorma mängder näring och du kan på mycket kort tid omedvetet dubbla, trippeldubbla, din hästs MJ- och proteinbehov. Hästens intag drar iväg och situationen blir ohållbar. Det kan leda till bukighet, fetma och allvarliga sjukdom (hålväggar, tunna och platta sulor, bakterie- och svampangrepp, hudproblem som solbränna, eksem eller överreagera på insektsbett, etc). De symtom som vi hästägare varje dag får pyssla med hos våra hästar, tar grund allt som oftast inifrån – kosten. Vissa lindras, andra botas helt på grund av lämpligt intag av näringsämnen.

Lösningarna är flera för att balansera kosten hos bukiga hästar enligt mig. Jag hoppas att mina punkter nedan kan vara inspiration eller får er att se möjligheter till era egna situation och hästhållning.

  • Låt vallfodret analyseras för energi och protein – minst.
  • Ta reda på din hästs vikt, gör hullbedömning och var ärlig för hästens skull – ta hjälp av folk du litar på om du är osäker. Gör en lika ärlig bedömning av hur mycket din häst faktiskt förbrukar sitt intag av vallfoder. Glöm inte att ha eventuellt kraftfoder i beräkningarna.
  • Begränsa mängden mat, men dryga gärna ut tuggtiden. Idag finns det många varianter av utfodringsmetoder och hjälpmedel för att hästen ska hjälpas hålla en sund figur, samtidigt som det ska matcha dina resurser.
  • Prova uteslutningsmetoden – rata betet i minst 1-2 säsonger bara för att någonsin kunna lägga handen på hjärtat och säga om det hjälpte eller inte. Vad blev fördelar? Vad blev nackdelar?
  • Välj kraftfoder och färdiga mineralblandningar med omsorg. Dagens utbud av färdiga kraft- och mineralfoder är generellt bättre än någonsin om vi ser till både ingredienser och näringsanalys. Dock, gå inte på “Passar alla hästar” och svälj konceptet – det är för ospecificerat och ger dig ingen tydlig bild av vad eller hur mycket du faktiskt ger. Läs innehållsförteckningen istället – det är ju det du ger din häst. Välj det som du tror passar er och ge det minst 4-6 månader för att uppriktigt kunna utvärdera resultatet (om det inte ger uppenbara positiva/negativa resultat snabbare förstås). Det tar tid för cellernas nya byggstenar att skapa.
  • Immunförsvarets huvudkontor ligger i tarmen. Det är mikroorganismerna i tarmfloran som arbetar för att hästens inre balans mellan organ och system ska fungera som det är menat. Det finns flera skäl till att tillsätta goda bakterier i hästars kost. Svenska marker och vatten har ofta en rubbad balans mellan positiva och negativa bakteriestammar på grund av utvecklingen i miljön som sker på moder jord. Många av mikroorganismerna dör vid tillverkningsprocessen av färdigfoder och många kan notera en inre obalans när hästar exempelvis får i sig läkemedelssubstans (vaccin, kemisk avmaskning, medicin, etc).

Andra orsaker till bukighet

» Vanvårdade hästar som levt med extrem proteinbrist under en längre tid kan drabbas av muskelförtvining, inklusive bukmuskulaturen, därför blir buken stor i förhållande till tunn överlinje. Finns det inte tillräckligt med protein, tynar muskelmassan sakta bort. Men en frisk individ som fått gott om mat och daglig utevistelse kan det sällan gå så långt illa för.

» Inre parasitangrepp kan påverka upptaget av protein på grund av att näringen delvis går till att föda parasiterna.

» Om ett sto varit dräktig och fått föl kan det vara en anledning till bukighet och där är det många gånger svårt för Shetlandsponnyn att strama till bukmuskulaturen igen, om hon blev väldigt stor och musklerna tänjts ut/blivit förslappade.

En liten sidfot: Givetvis är alla hästar individer, alla hästar och dess ägare har olika situationer och fallbeskrivningar framför sig. Jag har full förståelse för att hälsa pendlar upp och ned. Jag vill hålla inlägget sakligt och därför är det formulerat på det sättet.

Källförteckning:
SLU:s utfodringsrekommendationer
Nutrient Requriment of Horses, 6th revised edition
PC-Horse foderstatsberäkningsprogram

Läsvärda länkar:
http://www.grovfodertillhast.se/2017/08/15/skillnader-mellan-starkelse-och-socker/
https://www.hastsverige.se/hastensnaringsbehov.html
http://www.greenfoot.se/h%C3%A4star-anv%C3%A4ndning-21691936

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.