Placering av hackamore

Hur ska ett hackamore sitta på hästens huvud?


Det är viktigt att ställa in varje typ och form av huvudlag korrekt för att få önskad effekt och påverkan. Samt att hästen ska känna sig bekväm. Med ett hackamore är det minst lika viktigt på grund av dessa faktorer;

  • Hackamore består av nosdel, hakrem, sidostycken, nackstycke och ibland även pannband och kindrem. Hackamoret är ingenting utan dess skänklar som länkar nosdelen och hakremmen. Skänklarna kan vara olika långa och korta, smala och kurviga, enkla och dekorativa.
  • När du använder skänklarna bildas en hävstångseffekt, vilket betyder att hästen får 2 signaler vid töm-/tygeltag:
    ⇒ Tryck på nosdelen ber hästen vinkla bak huvudet.
    ⇒ Tryck i nackremmen ber hästen vinkla ned huvudet.
  • På grund av hävstångseffekten (de 2 nämnda signalerna) i skänklarna roterar dem följande:
    1) Skänkelns övre del åker mot kindbenet.
    2) Skänkelns nedre del åker in mot hästens kropp.
  • Hästens luftvägar är känsliga för att täppas till och nosbenet är känsligt för allt för mycket dramatik. Jag har aldrig i mitt sökande hittat vetenskaplig grund för påståendet ”att knäcka nosryggen” vid användning av hackamore. Så, om du någon gång råkar ta i för hårt med handen är det inte katastrof – men, kom ihåg att hästen känner sig fram med sina känselhår kring mulen eller när en fluga landar på dess rumpa. Dem känner också din sinnesstämning och en häst gör oftast allting för allas bästa. Så ta en lektion eller två med hackamoret, skola in signalerna och dubbelkontrollera att kommunikationen leder till ett gott samspel.

Därför är det viktigt att ett hackamore placeras på följande vis:

  • Nosdelen ska sitta ungefär 2 fingrars bredd från kindbenet. Då skaver inte skänkeln mot kindbenet och du är långt ifrån den känsligaste skelettdelen på hästens nosrygg.
  • Hakremmen ska spännas så pass att det inte hasar upp eller är överrörligt om mulen. På så vis får ni ett tydligt huvudlag som inte skaver eller irriterar.
  • Använd anpassade skänklar utifrån behov och syfte. Längre skänklar innebär såklart kraftigare hävstångseffekt.
  • Om du planerar att använda hackamore flitigt – införskaffa gärna anatomiska delar till huvudlaget. Det gör att rätt signaler inverkar där det ska.

På mina små hästvänner, där allting är väldigt litet och marginalerna är små, har jag löst det så här; en nosdel som gör att skänklarna hamnar längre bak. Vid rotation hamnar dem inte mot kindbenen, täpper inte till luftvägar eller trycker på smalaste delen av nosbenet.

Distansrekord!

Idag har jag och Cadon tagit oss 11 km!

Ja, ni läste helt rätt. Det är det längsta vi någonsin kört och jag kan inte direkt påstå att han var totalt energilös på vägen hem heller, utan saker och ting släppte verkligen för honom. Vi har jobbat otroligt mycket på signaler, övergångar, öka och minska tempo i gångarter. Han har fått se ny miljö och kändes otroligt härlig efter åtta kilometer.

Jag lade märket till en sak och det var att när vi arbetade i traven och jag frågade om mer än jogging, så ökade han lite ängsligt på i några steg för att sedan sakta av igen. När vi upprepat det här ett par gånger såg jag att det började på att dallra till vid korset ovanligt mycket. Diskuterade lite med en bekant och har Googlat som en tok. Nu slår jag fast vid att hans korsmuskulatur mjuknade till och en spänning mindre i kroppen. Vilken lycka, underbart.

Cadon har en markbunden skritt. Vi har arbetat mycket på olika vis för att förebygga och bättra på gångarten, men har inte lagt lika mycket vikt i att faktiskt forska vidare i exakt vilka muskler det gäller. Från och med nu ska jag leta upp bra med information om massage och stretchingövningar. Massage innan arbete och stretching efter. Så hoppas jag att han ska känna sig smidigare och våga jobba på ännu bättre i framtiden.

Efter den här körturen kommer Cadon få massage resterande dagar, i alla fall fram till söndag. Fy, satan, vad fint han har arbetat den senaste tiden. Vad mycket vi lärt och lär oss. Vad mycket som släppt och byggts upp. Idag hade Orcado verkligen en wow-faktor över sig.

Körning med Blomman

Idag blev det ett kortare och intensivare arbetspass med Blomman. Vi hade sällskap av Jullan och Florran, Jonna och Star. Det var jätteroligt. Blomman var till en början något stel, men efter lite uppvärmning travade hon glatt igång. I mitten av allting hade vi fyra galoppintervaller där vi sökte flow och fann flow! ♥

Som avslut stretchade jag hennes ben. Imorgon blir det förhoppningsvis Orcados tur att få komma ut en stund. Vi ska utforska lite nya vägar tänkte jag.

Riktig jogging och jobbigt

Cadon, Cadon. Stel som en liten fiolsträng, för att han drog sig målmedvetet till Jonna som körde sin amerikanska miniatyrhäst Star. De har körts ihop någon enstaka gång tidigare, men inte ensamma på tumanhand. Han var helt säker på att han skulle svansa efter det ekipaget, men jag var faktiskt fast beslutsam om annat; fokus på oss.

Även om jag krävde att vi skulle lyckas samarbeta var det inget som jag kunde gnällde över och tro att det skulle hjälpa. Jag fick vara roligare, helt enkelt. Så vi körde lite filbyten, gångartsbyten och sådant hittepå för att bli liksidig. Förutom det här fortsatte vi öva på att hålla tempo i skritten. Vi lyckades jättebra. Därefter var det trav och mer trav. Det börjar visa sig det vi arbetat för nu under hela sommaren. Att gladeligen trava på gör mig så glad. Sakta orkar han mer och mer.