Pau D’Arco te

Från den inre barken av Lapachoträdet får vi Pau D’Arco teet. Barken har använts som mineraldryck och naturmedel i Sydamerika i generationer. Hästar drabbade av strålröta eller mag- och tarmproblem har fördel av teets innehåll. Teet hjälper kroppen att behandla angrepp av svamp, sporer och virus. Barken har antibiotiska egenskaper, dämpa mindre inflammationer, har omkring 20 mineraler och mycket annat nyttigt som naturligt bygger upp inre balans.

När hästen får i sig ett överskott av kylhydrater (socker och stärkelse) övergöds svamp och bakterier som redan finns i hästens normalflora. Har hästen dessutom nedsatt immunförsvar av någon anledning är risken större att det här till sist rubbar tarmfloran och hela systemets olika funktioner kan sättas ur spel. Pau D’Arco teet behandlar den här form av obalans i hästens mag- och tarm där största delen av immunförsvaret byggs upp och arbetar. Det är därför barken kan behandla symtom som exempelvis fång, eksem, rötangrepp och dämpa inflammationer i exempelvis ögon.

Pau D’Arco tee till häst (1 portion/dag)

  • 4 dl vatten i en kastrull
  • 15 g (ca ½ dl) bark från påsen ska tillsättas direkt i vattnet
  • Ställ kastrullen med vatten + te på spisplattan, låt sjuda i ca. 10 minuter
    Inte koka och inte över 90°, då förstörs mycket av det viktiga innehållet!
  • Ställ av kastrullen, låt teet svalna
  • Ge barken ensamt eller blanda i foderbyttanTips!
    · Ge gärna tevattnet. Hur mycket beror på hur blött foder hästen tycker om.
    · Det går bra att koka upp portioner för flera dagar om du förvarar det svalt och mörkt i tätt sluten flaska/burk.

Om hästen har mindre eller mer symtom går det att minska eller öka mängden – gör detta med försiktighet och börja alltid med en successiv infasning från början.

En kur är 1-2 veckor. Jag rekommenderar minst 1 veckas uppehåll om flera kurer ska ges efter varandra. Utrensningssymtom är fullt normalt och skadar inte. Det kan vara diarré, rinniga ögon, ödem/svullnad, mjäll/skorv i huden. Tänk på de organ som avgiftar kroppen är först och främst; huden, lungor, njurar och tarmarna. Nödutgångarna är ofta tårkanalerna eller små “punkteringar” i huden (kan liknas med små sår). För kraftiga utrensningar blir obehagligt och exempelvis diarré i flera veckor på grund av utrensning är inte rimligt. Anpassa mängden bark och tevatten efter hästens respons och behov.

Jag köper 300 g Pau D’Arco te från Apotea.

Den gräsliga tårtan

329

  • Små grankvistar med barr
  • Små björkgrenar
  • EquiGard
  • Biopromin
  • Nyponskott
  • Nyponblad
  • Maskrosblad
  • Maskrosblommor
  • Torkade brännässlor

Jag lovar, hon smakade i alla fall! Och hon åt lite, men den ratades ganska fort. Jag och husse försökte i alla fall. Till nästa gång ska det försöka bakas ihop något godare. Björkgrenarna, nyponskotten och brännässlorna var helt klart utmärkande godast, men jag tror inte att brännässlorna var helt torkade.

Jag blir väl den där mattemorsan som försöker baka världens godaste och misslyckas, men ger inte upp utan ska försöka misslyckas nästa gång. Dock är jag faktiskt inte nöjd här – jag ska en dag baka en god och hälsovettigare tårta till hästar! ♥

Pavo om fång

Pavo har publicerat en text om fång och tyvärr verkar det inte finnas ett datum på det, vilket är synd. Dock anser jag att innehållet är rikligt med information, som oavsett publiceringsdatum, kan vara väldigt värd att ta till sig. Eller bara reflektera över.

Hur många av mina läsare äger en eller flera hästar som, enligt princip, har större risk att drabbas av fång? “Tyvärr” är lilla Orchidéa en Shetlandsponny och hennes rashistoria tar oss till öar där glest gräs växer utan mycket näring och låg socker- och stärkelsehalt. Jag får väl skämmas som inte kan mycket om rasursprunget, men tack och lov har Orchidéa goda förutsättningar för att klara av det gräs hon går på. (Hittills får jag väl skriva, för att *peppar, peppar* undvika “oturen” #1).

Hos hennes uppfödare betade Orchidéa på kraftigt gödslad betesmark med en flock Shetlands. Ett klimat eller miljöbyte kan innebära stora krav på anpassningsförmågan, men Orchidéa klarade det galant på grund av goda förutsättningarna sedan tidigare. Under höst, vinter och vår har hästarna haft fri tillgång på grovfoder i småmaskigt hönät. Tack vare detta, har jag märkt att hästarna inte lika lätt vill kasta sig på det goda nya gräset som kikar fram så fort det blir varmare. De vänjer sig själva, mycket tack vare att de går ute, reglerar foderintaget och blir inte för ivriga. Dessutom uppmuntrar en blandad flock till mer rörelse – förbrukning av det som hästarna får i sig.

När vår och sommar närmar sig fortsätter deras egna successiva invänjningsperiod, vad jag har fått uppleva. Det fungerar utmärkt. (Hittills får jag väl skriva, för att *peppar, peppar* undvika “oturen” #2). Foderstationen står kvar och de äter fortfarande därifrån. Sedan är alla hästar individer och det går inte att påstå att alla hästar funkar på ett lika vis. Det är väldigt sällan någons förutsättningar ser lika ut och det är viktigt att ta hänsyn till. Det här med fång är en tragisk situation och vi alla gör olika för att minska riskerna på bästa vis.

Här kommer citat från Pavo;

Den komplexa sockerarten fruktan produceras i gräset genom inverkan av solljus genom fotosyntesen (gräsets metabolism). Det är en byggsten och används som ett tillfällig mellanlager av energi, som produceras av fotosyntesen och används indirekt för att gräset ska växa. Mängden producerad energi beror på många faktorer. Bland dem, intensiteten av solljus, temperatur och typ av gräs: Mycket sol och värme innebär en stark tillväxt med lågt innehåll av fruktan. Regn och kyla ger en hög fotosyntes och liten tillväxt, och resulterar i stora mängder (90%) av energin lagras som fruktan och kolhydrater (stärkelse).

Mängden fruktan i gräs förändrats mycket: Vid kyla och solsken är innehållet 200 gånger högre än om det är varmt, molnigt eller regnigt. Vincent Hinnen varnar: “Du kan förvänta dig det högsta fruktaninnehållet när det är soligt och frost ute, när temperaturen är mindre än 5 grader på natten, när marken inte är gödslad eller när det är extremt torrt. Däremot är ett alltför stort intag av protein inte ett problem. “Veterinär Hofland berättar: Hästen kan tolerera ett tillfälligt högt intag av protein. Speciellt om de har vant sig vid det gradvis.”

107 108