Byte av hage och foderstatsberäkning

Igår bytte Orcado (och hans hagkompis hingsten Likör) till deras vinterhage. Orchidéa och Odette bytte till deras vinterhage (samtliga flockmedlemmar också förstås). Många tankar, många känslor. Det är alltid spännande! Som sagt tänker jag så gott som alltid förebyggande och långsiktigt. Nu visar det sig vad jag gjort bra och vad jag behöver förändra.

Det finns en del som undrar hur jag beräknar foderstater och jag tänkte att jag ska sätta lite ringar på ytan. Först och främst har jag en grovfoderanalys som ger mig riktlinjer. Ingenting annat än riktlinjer, jag kompletterar med sunt förnuft och kläm å känn. I min grovfoderanalys visas bland annat energi (MJ), smältbar råprotein (smb rp), makromineraler (Ca, P, Mg, Na, K, S) och mikromineraler (Fe, Mn, Cu och Zn).

Varför kvoter?
Analysen beräknar MJ/smb rp-kvoten, Ca/P-kvoten, men inte mikromineralkvoten. Kvoter hjälper oss att veta att balansen mellan de olika näringsämnena är i balans. Att det fungerar harmoniskt mot hästens förutsättningar. Hästar i det tama dör sällan av obalanser och brister, men det påverkar absolut individens förutsättning att prestera och utvecklas till ”brukbara atleter” – som hästägare ofta mer eller mindre ställer som krav. Krav som går att se på olika vis. Jag som exempel älskar att umgås med mina hästvänner och ärligt tycker jag att det ibland ger mer än att träna dem fysiskt. Medan jag älskar aktiviteter och presenterar gärna förslag för dem. Om jag ser att någonting fattas, försöker jag förändra det för att dem ska ha bästa möjligheterna att göra bra ifrån sig både mentalt och kroppsligt.

Let’s move on… Jag använder SLU:s utfodringsrekommendationer (vilka utgår från den senaste forskningen och studier, Nutrient Requriment of Horses, 6th revised edition). Det fungerar för dig med, om du liksom mig inte fixar läsa en engelsk roman som maler på i sin heliga evighet!

  1. Jag antecknar mina hästars behov utifrån detta.
  2. Därefter räknar jag hur mycket mina hästar får i sig av varje näringsämne per kg och dag. Jag antecknar det som ”intag”.
  3. Jag räknar ut mellanskillnaden mellan behovet och intaget, för att veta vad som skiljer, vad de får i sig och genom det får jag veta vad jag behöver tillsätta i foderstaten.
  4. Omvandlar mg och g till exempelvis ml, tsk och dl för att det ska vara lättare att komma ihåg till vardags.

Och ja, det blir ett antal burkar att öppna, men det blir mer sunt för mina hästar att få i sig det dem behöver – och endast det dem behöver. För att inte glömma nämna mer ekonomiskt i längden. Jag ger 0,5 ml av mineralen Selen (Se), vilket är 0,75 mg Se. Jag har fortfarande samma burk idag som för ett år sedan. Om jag skulle ge en färdig mineralblandning hade jag kanske behövt ge en helt annan och större giva, samtidigt som jag adderar andra näringsämnen som jag kanske inte ens hade gett annars.

Vore det intressant att läsa och veta mer? Låt mig gärna veta i så fall, så kanske jag kan publicera mina hästars enskilda foderstater och berätta hur jag har gått till väga.

Jag skriver ut ännu en gång vart jag får tag i mineraler för att ni ska slippa leta bland mina tidigare inlägg. Here you go, Greenfoot är återförsäljare av Forageplus rena och enskilda mineraler!

40 kg hö lastat på Ljungblomsflaket. Jag följer upp och ska då beräkna mer exakt hur mycket Orcado faktiskt pillar i sig per dygn. Min förhoppning är ~3 kg/dag.

Leriga årstider = strålröta = falskt

Så här tänker jag: allt nytt hästen stoppar i sig, mer eller mindre, blir ett foderbyte. Ett byte av foder. Är hästen inte van att äta gräs, men äter gräs – foderbyte. Är hästen van att äta gräs, men äter inte gräs – foderbyte. Allt som inte håller sig till vad hästen är van vid resulterar en balansrubbning. Här hör även avmaskningsmedel till, eftersom det ges oralt. Obalansen jag pratar om sker främst kring MJ, protein, fett, mineraler och vitaminer. Du vet, sådant som ger cellerna och mikroorganismer byggstenar och kvalité.

Friska och sunda hästar klarar förändringar galant, en del hästar reagerar på minsta lilla. Jag skulle nog säga att jag har en häst som klarar det mesta utan problematik (Odette). En som reagerar på förändringar, men hamnar rätt inom 7 dagar, alltså ganska snabbt, utan att det sätter sina spår vidare synligt (Orcado). En annan som reagerar på förändringar, men som hamnar rätt inom 7 dagar men ändå påverkas genom ett något nedsatt immunförsvar under tiden och blir lite allmänt känslig (Orchidéa).

Jag är kanske ensam om det, men jag kan dra en koppling på att miljön sällan är grundorsaken till exempelvis strålröta ”leriga årstider”. Leriga årstider är ofta vår och höst. Då det ofta pågår foderbyte efter foderbyte, förändring efter förändring. Våren där gräsets status förändras dramatiskt tills sommaren tar sin plats. Hösten och vintern då gräsets status förändras, hästar tas från sommarbetet, till höstbetet, stallas in, du börjar utfodra med vallfoder. Jag vet hästar som reagerar vid varje ny bal. Vi får inte glömma avmaskningarna, för dem som har avmaskning på rutin.

Det finns många anledningar till varför hästarna drabbas av hovproblematik som exempelvis strålröta, lamellröta och hålväggar. Viktigt att tänka på är, som min vän påminde mig; hur såg hovarna ut för ett år sedan? För det som visar sig nu, är horn producerat för 10-14 mån sedan (beroende på horntillväxten).

Hornets kvalité + hästens nuvarande form + miljöns status = är det du har framför dig.

Det som jag regelbundet strävar efter är stabilitet. Förhoppningsvis tillräcklig balans för att hästvännerna ska klara av förändringarna som väntar dem. Jag tänker ofta förebyggande redan idag för att om ett år förhoppningsvis ha ännu bättre förutsättningar på hovarna. Sedan kan det plötsliga hända, absolut, och saker kan dala upp och ned, det finns ibland att bara välja på pest eller kolera. Men det går att agera redan nu, för att ha god förhållning.

Jag försöker också tänka: less is more. Jag ratar sådant som känns onödigt, exempelvis färdiga kraftfoder och mineralblandningar som redan innehåller mycket järn om min foderstat för övrigt har tillräckligt med järn. För ett år sedan hade jag inte hunnit börja ge mina hästvänner enskilda mineraler. Vilket syns, både Orcado och Orchidéa har tendens till bristningar i lamellranden än. Men sedan jag började ge dessa rena mineraler i kombination med mikroorganismer har det hållit hålväggar borta och dem som var har fått läka ut.

Leriga årstider är alltså bara en del av flera delar som samspelar med varandra.

Tips på rena mineraler

Bra mikroorganismer gör att transporteringen av näringsämnen blir super

Odette, sex månader | Foto Toti Lindblom

Palpera din häst | Del 1

Från boken ”Den skadefria hästen” författad av Amanda Sutton, publicerad 2004, s. 20-22.

Palpation används vid varje undersökning av hästen för att upptäcka områden där det finns eller verkar kunna bli problem.

När du palperar din häst, och du vet att den brukar bli irriterad när du känner på något särskilt område, vänta med det området till sist, då den har hunnit slappna av.

Man använder olika mycket tryck för olika ändamål och på olika områden; från lätt, via medelhård, till kraftigt.


Använd fingertopparna, tummarna och handflatan.

  • Cirklar – På ryggmusklerna brukar man använda cirklande rörelser.
  • Sicksack – För att hitta spänd muskulatur i mankregionen och över bakdelen.
  • Kupad hand – Används rund bringan och buken och även på bakbenen över lårmusklerna.
  • Linjepalpation – Kan man använda överallt, men vanligtvis på bogen och i bröstregionen.

Medan du palperar, se efter hur hästen håller huvud och hals, vilket uttryck den har i ögonen, och hur den andas, så har du hela tiden koll på om den tycker om det eller inte.


  1. Låt händerna vila på hästens hud – Hur känns den?
  2. Slappna av och andas ut – Se och känn hur hästen reagerar
  3. Slappna av i hela kroppen och luta dig mot händerna – Känn hur hästen förändras och slappnar av
  4. Notera hur huden känns och ser ut – Vävnadsskador medför ärrbildning, som känns som förhårdnader eller knutor.
  5. Känn kvaliteten i vävnaden – En svag/försvagad muskulatur känns slapp och lös, om den är spänd känns den hård och stram.
  6. Normalt varm – Varmt kan vara inflammation, kallt kan vara dålig blodcirkulation.
  7. Är hästen normalt känslig? – Ovanligt känslig beror på att någonting inte är som det ska, alternativt har ont.
  8. Se och lyssna – Ögonen: Vidöppna och stirrande kan betyda rädsla. Halvslutna och dimmiga kan betyda lugn och avspänd. Andningen: Snabb och synlig kan betyda stress. Djup och lugn betyder avspänd och nöjd.