Utvecklande hästhållning

Min vistelse i olika stallar när jag var barn lägger min grund varför jag förespråkar naturlik hästhållning idag. Eftersom jag fått uppleva att det förhållningssättet fungerar och går att anpassa åt många olika håll. Men det betyder inte att jag förväntar mig att det ska passa för alla hästar och dess ägare. Det handlar om att lära känna sin häst, hur en själv kan lösa situationer på bästa sätt utifrån sina egna resurser. När det gäller att se till detaljerna i sin hästhållning tänker jag framför allt på miljön, relationen till sin ägare och närmsta umgängeskrets, kost och motion.

 

En snabb frågeställning:

  • Om jag släpper mina hästar på gräs varje år, hur kan jag säga att jag vet hur dem mår om dem har det ur systemet?
  • Om jag mer i regel än undantag får samma symtom år ut och in, hur får jag veta att det kan bli bättre om jag aldrig förändrar någonting?

Mitt svar blir följande, att det finns flera nyanser. Jag vill inte fastna i min utveckling när det kommer till hur mina hästar hålls. Jag tycker inte om att acceptera Orchidéas svullna buk år ut och in om jag inte får reda på orsaken. Jag vill veta om det eventuellt går att åtgärda. Jag vet att svaren kommer till oss om vi får prova oss fram på olika vis tills det lyckas, för en handling får alltid en respons eller konsekvens. Även om mina hästar inte lider eller är sjuka, kan vissa besvär eller mindre problematik vara tillräckligt för att göra mig nyfiken på varför och se vilka lösningar som kan resultera i en bekvämare vardag. Nyfikenheten driver och engagerar mig.

Jag kan ta Orcados värmeutslag denna vintertid som exempel. Cadon har en extrem päls mot vad jag någonsin sett hos en Shetlandsponny. Han är rustad för enormt många minusgrader. Värmen får knappt någon cirkulation under hans tjocka man, att det blir utslag. Dessa kliar och förra året trodde jag det var pälsätare, men trots behandling blev han inte bra. På vårkanten när han börjat fälla såg jag att huden på halsen under manen var drabbad av flera värmeutslag som han kliat upp. Han led inte, men han njöt inte heller. I år har vintern varit ännu mildare och han har blivit för varm. Jag klippte då av pälsen på halsen för att förebygga i tidigt stadium. Det har hjälpt honom och jag känner att det var en bra åtgärd på ett mindre problem som yttre påverkan orsakat. Annars har Orcado jättefin hud och pälshälsa. Eller Orchidéa, på tal om hud, som tycker fruktansvärt illa om bromsar och insektsbett. Ett simpelt flugtäcke förebygger vid behov och jag slipper använda giftiga medel i tid och otid.

Detta betyder att jag individanpassat utifrån hästarna, mig och situationen. Samt att jag uppmanas att utvecklas på grund av att behoven alltid pendlar i takt med hästarnas hälsa och status.

Jag kommer alltid förespråka individanpassad hästhållning, för det är den som är mest utvecklingsbar och besvarar varje häst enskilda behov. Det finns ingenting funktionellt eller nödvändigt att stå fast vid en värdering om det inte lever upp till vad individen behöver och mår bäst av. Ibland får jag svaja bort från den eftersträvade naturlika hästhållning som jag föredrar, ibland är det inget annat än perfekt att låta naturen ha sin gång.

Som jag är idag

Jag vill att du ska se mig som jag är idag. Jag vill att folk ska ta mig för den jag är just nu, och inte för vem jag var eller vad jag gjorde förr. Allra helst vill jag att folk ska se mig för den jag är just nu och samtidigt ha förmågan att föreställa sig mina framsteg till att bli den jag vill vara i framtiden.

Någonting jag inte vill, är att känna att du antar mig att vara den jag var igår. Eller ännu värre, den jag var för en lång tid sedan. Jag är hela tiden en person i utvecklingsfas. Min person, den jag är, står aldrig still. Ibland är jag på flykt från mig själv, det ska jag erkänna. Men så gott som alla mina val är medvetna kring varje konsekvens och jag resonerar kring dem. Utvärderar, tänker och känner. Bakom en rad av handlingar finns det en emotionell pilot som är jag.

Jag vill inte att saker jag gör idag ska chockera dig. Istället vill jag att du ska tänka uppmuntrande “Vad fritänkande du är!” eller ge mig ett gott råd insvept i förståelse varför du tror att det inte kan vara lämpligt. Jag vill inte känna mig låst och hämmad i dina versioner av mitt dåtida jag. För jag i jaget är alltid på språng. Vill alltid finna någonting nytt. Vill alltid hitta en väg som känns anpassad efter dagsform och mina förväntningar om framtiden.

Så det är så jag kommer att leva, fri och egen. Trogen mot mig själv och dem som ser mig som jag är idag och vill vara.

Byte av hage och foderstatsberäkning

Igår bytte Orcado (och hans hagkompis hingsten Likör) till deras vinterhage. Orchidéa och Odette bytte till deras vinterhage (samtliga flockmedlemmar också förstås). Många tankar, många känslor. Det är alltid spännande! Som sagt tänker jag så gott som alltid förebyggande och långsiktigt. Nu visar det sig vad jag gjort bra och vad jag behöver förändra.

Det finns en del som undrar hur jag beräknar foderstater och jag tänkte att jag ska sätta lite ringar på ytan. Först och främst har jag en grovfoderanalys som ger mig riktlinjer. Ingenting annat än riktlinjer, jag kompletterar med sunt förnuft och kläm å känn. I min grovfoderanalys visas bland annat energi (MJ), smältbar råprotein (smb rp), makromineraler (Ca, P, Mg, Na, K, S) och mikromineraler (Fe, Mn, Cu och Zn).

Varför kvoter?
Analysen beräknar MJ/smb rp-kvoten, Ca/P-kvoten, men inte mikromineralkvoten. Kvoter hjälper oss att veta att balansen mellan de olika näringsämnena är i balans. Att det fungerar harmoniskt mot hästens förutsättningar. Hästar i det tama dör sällan av obalanser och brister, men det påverkar absolut individens förutsättning att prestera och utvecklas till “brukbara atleter” – som hästägare ofta mer eller mindre ställer som krav. Krav som går att se på olika vis. Jag som exempel älskar att umgås med mina hästvänner och ärligt tycker jag att det ibland ger mer än att träna dem fysiskt. Medan jag älskar aktiviteter och presenterar gärna förslag för dem. Om jag ser att någonting fattas, försöker jag förändra det för att dem ska ha bästa möjligheterna att göra bra ifrån sig både mentalt och kroppsligt.

Let’s move on… Jag använder SLU:s utfodringsrekommendationer (vilka utgår från den senaste forskningen och studier, Nutrient Requriment of Horses, 6th revised edition). Det fungerar för dig med, om du liksom mig inte fixar läsa en engelsk roman som maler på i sin heliga evighet!

  1. Jag antecknar mina hästars behov utifrån detta.
  2. Därefter räknar jag hur mycket mina hästar får i sig av varje näringsämne per kg och dag. Jag antecknar det som “intag”.
  3. Jag räknar ut mellanskillnaden mellan behovet och intaget, för att veta vad som skiljer, vad de får i sig och genom det får jag veta vad jag behöver tillsätta i foderstaten.
  4. Omvandlar mg och g till exempelvis ml, tsk och dl för att det ska vara lättare att komma ihåg till vardags.

Och ja, det blir ett antal burkar att öppna, men det blir mer sunt för mina hästar att få i sig det dem behöver – och endast det dem behöver. För att inte glömma nämna mer ekonomiskt i längden. Jag ger 0,5 ml av mineralen Selen (Se), vilket är 0,75 mg Se. Jag har fortfarande samma burk idag som för ett år sedan. Om jag skulle ge en färdig mineralblandning hade jag kanske behövt ge en helt annan och större giva, samtidigt som jag adderar andra näringsämnen som jag kanske inte ens hade gett annars.

Vore det intressant att läsa och veta mer? Låt mig gärna veta i så fall, så kanske jag kan publicera mina hästars enskilda foderstater och berätta hur jag har gått till väga.

Jag skriver ut ännu en gång vart jag får tag i mineraler för att ni ska slippa leta bland mina tidigare inlägg. Here you go, Greenfoot är återförsäljare av Forageplus rena och enskilda mineraler!

40 kg hö lastat på Ljungblomsflaket. Jag följer upp och ska då beräkna mer exakt hur mycket Orcado faktiskt pillar i sig per dygn. Min förhoppning är ~3 kg/dag.

Leriga årstider = strålröta = falskt

Så här tänker jag: allt nytt hästen stoppar i sig, mer eller mindre, blir ett foderbyte. Ett byte av foder. Är hästen inte van att äta gräs, men äter gräs – foderbyte. Är hästen van att äta gräs, men äter inte gräs – foderbyte. Allt som inte håller sig till vad hästen är van vid resulterar en balansrubbning. Här hör även avmaskningsmedel till, eftersom det ges oralt. Obalansen jag pratar om sker främst kring MJ, protein, fett, mineraler och vitaminer. Du vet, sådant som ger cellerna och mikroorganismer byggstenar och kvalité.

Friska och sunda hästar klarar förändringar galant, en del hästar reagerar på minsta lilla. Jag skulle nog säga att jag har en häst som klarar det mesta utan problematik (Odette). En som reagerar på förändringar, men hamnar rätt inom 7 dagar, alltså ganska snabbt, utan att det sätter sina spår vidare synligt (Orcado). En annan som reagerar på förändringar, men som hamnar rätt inom 7 dagar men ändå påverkas genom ett något nedsatt immunförsvar under tiden och blir lite allmänt känslig (Orchidéa).

Jag är kanske ensam om det, men jag kan dra en koppling på att miljön sällan är grundorsaken till exempelvis strålröta “leriga årstider”. Leriga årstider är ofta vår och höst. Då det ofta pågår foderbyte efter foderbyte, förändring efter förändring. Våren där gräsets status förändras dramatiskt tills sommaren tar sin plats. Hösten och vintern då gräsets status förändras, hästar tas från sommarbetet, till höstbetet, stallas in, du börjar utfodra med vallfoder. Jag vet hästar som reagerar vid varje ny bal. Vi får inte glömma avmaskningarna, för dem som har avmaskning på rutin.

Det finns många anledningar till varför hästarna drabbas av hovproblematik som exempelvis strålröta, lamellröta och hålväggar. Viktigt att tänka på är, som min vän påminde mig; hur såg hovarna ut för ett år sedan? För det som visar sig nu, är horn producerat för 10-14 mån sedan (beroende på horntillväxten).

Hornets kvalité + hästens nuvarande form + miljöns status = är det du har framför dig.

Det som jag regelbundet strävar efter är stabilitet. Förhoppningsvis tillräcklig balans för att hästvännerna ska klara av förändringarna som väntar dem. Jag tänker ofta förebyggande redan idag för att om ett år förhoppningsvis ha ännu bättre förutsättningar på hovarna. Sedan kan det plötsliga hända, absolut, och saker kan dala upp och ned, det finns ibland att bara välja på pest eller kolera. Men det går att agera redan nu, för att ha god förhållning.

Jag försöker också tänka: less is more. Jag ratar sådant som känns onödigt, exempelvis färdiga kraftfoder och mineralblandningar som redan innehåller mycket järn om min foderstat för övrigt har tillräckligt med järn. För ett år sedan hade jag inte hunnit börja ge mina hästvänner enskilda mineraler. Vilket syns, både Orcado och Orchidéa har tendens till bristningar i lamellranden än. Men sedan jag började ge dessa rena mineraler i kombination med mikroorganismer har det hållit hålväggar borta och dem som var har fått läka ut.

Leriga årstider är alltså bara en del av flera delar som samspelar med varandra.

Tips på rena mineraler

Bra mikroorganismer gör att transporteringen av näringsämnen blir super

Odette, sex månader | Foto Toti Lindblom