Vackraste hingsten

Några bilder på oss vart det, men det var svårt att koncentrera sig på att slappna av och ta god tid åt själva fotograferingen, när vi var upptagna i våra olika dagsformer. Husse frös och kämpade på som tusan. Jag blir alldeles varm när jag ser på bilderna. Jag får höra att jag är lite väl kräsen, men om inte fotografen styr får väl modellerna göra det *flin, skämt åsido*. Innerst inne vet Husse att jag innehåller en liten perfektionist som bara menar väl i allt iver när den sidan väl kikar fram, men ändå är oändligt tacksam ♥

Jag börjar bli medveten. Kring det faktum att Orcado är en tillräckligt viljestark och positiv individ som, oavsett tillstånd, alltid uppmärksammar små detaljer som gör ögonblick till gyllene energikällor. Att även när han till och med har ont i magen finns där ting som, handlingar skapade av antingen en själv eller andra, skapar kraft och ork. Det är en enormt stor insats att ställa upp på det vi människor hittar på, i det här fallet en löjlig fotografering, oavsett dagsform. Jag är, liksom mot Husse, oändligt tacksam mot Lilla Grå som ställde upp ♥

Orcado är en viktig inspirationskälla.

104 111 118 124 130 134

2 kommentarer

  1. Hahah mäh, har inte Simon lärt sig vid det här laget att man behöver 15 lager underställ och overall för att inte frysa i stallet den här årstiden? ;) Jääääättefina bilder på er iallafall! :D

    1. Han hade på sig en hel dröööös med kläder, men det var fingrarna som vart frusna, haha :(
      Åh, tack! Jag ska hälsa det till Simon också! :D

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.