Halva träningsschemat avklarat

Igår tackade jag mina hästvänner för andra träningsveckan ihop med Orchidéa och Orcado som har varit härlig. Dem har kämpat på riktigt bra och jag är mycket nöjd med min och deras utveckling. Jag har planerat tre veckor i taget och det betyder att över halva tiden har passerat – och tiden har gått mycket fort. Allt kring träningen har hittills känts lagom. Varken för lite eller för mycket för mig eller hästvännerna.

Utvärdering

Orchidéa
Börjar komma in i rutinen att bli körd två gånger i veckan. Hon har också stabiliserat sig framför rockarden på det sättet att hon lär sig parera draget och vikten i uppför- och nedförslut. Hon skrittar på aktivt och är väldigt nöjd. Det märks att hon är svag i kroppen rent allmänt och bakkärran. Hon kommer behöva lång igångsättning där mestadels fokus ligger på att arbeta fram en stark och balanserad skritt på olika underlag och olika långa distanser.

Orcado
Vi arbetar regelbundet med följsam kontakt i tömmen för att han ska veta att jag jobbar lika aktivt som honom. Han behöver få tillit till mig, att vi är nöjda med en aktiv skritt och endast kör kortare distanser. I början av körpassen upplever jag honom “gå med handbromsen i”, alltså något svårmotiverad, ofokuserad, spjärnar gärna mot med halsen och nacken. Övergångar i massor, tydliga och konsekventa signaler, oändligt med beröm. Jag får blicka mycket inåt och tänka på hur jag förhåller mig som kusk mot honom – han lär mig. Fysiskt är han övervikt och påverkad av miljön, men när han väl piggnar till (vilket brukar hända efter ungefär 20 minuter) och blir glad tittar en otroligt alert och jag riktigt känner hur rutinerad och stark han faktiskt är.

Överblickande märks det stor skillnader mellan O&O. De är verkligen som natt och dag, både psykiskt som fysiskt! Orchidéa är ur form som fasen, men överlycklig att vara igång. Hon skiner som en sol, skrittar på längst vägar trots tung trafik och har lätt för varje signal trots att hon är orutinerad och klen. Orcado är också ur form, men han har fortfarande muskler som går att aktivera igång, under fet och päls. Han är mycket svår att arbeta fram – ingenting kommer gratis och det går verkligen inte att “åka vagn” med honom förspänd av den anledningen. Jobba, jobba, bli lika alert som jag önskar att han ska vara, typ. Men när han väl piggnar till är han otroligt rutinerad, kraftfull och hans kapacitet känns längre än jag når många gånger.

Det är väldigt roligt att vara igång och på väg någonstans. Ynka två veckor har gått, men det är två veckor. Mer än ingenting alls. Personligen gick jag från sängliggandes av all möjlig sjukdom (elak förkylning, skelettmuskler i vänstra bröstkorgen som blev sönderhostade, numera smärta i högra ryggmuskeln på grund av skev överbelastning i kroppen, fortsatt harkling och aktiv inflammation i tjocktarmen på det) tiiiill att vara så gott som igång jag med. Jag tycker egentligen inte om att utvärdera bara hästvännerna, för att dem utvecklas så bra som jag låter dem. Jag kan framhäva och påverka deras framsteg väldigt mycket bara på det sättet som jag är med dem.

Förutom att köra Orchidéa och Orcado varannan dag två gånger i veckan, har jag lyckats hitta på ännu en aktivitet utöver det med båda. Tömkörning ena veckan och idag skrittade vi runt koner på långatyglar framför stallet. Det var mest för att bara lösa gåtor och få lite variation. Jag vill inte råka trötta ut med enformig träning.

Nu ska jag avsluta inlägget och börja titta på vecka 4-6 träningsschema för dem – så himla roligt! ♥

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *