Bygga flakvagn | DIY Urhästen – del 2

Läs gärna första delen, ”Bygga flakvagn | DIY Urhästen – del 1” för att hänga med ännu bättre.


Det som tas upp idag:

  • Korta av flakets längd
  • Byta plankor mot plywoodskiva
  • Såga till skaklar och svängel
  • Montera öglor för skakelremmen på däckeln och baksele
  • Låsa bakhjulen och såga av dragstången
Här har vi vält flaket så den står på långsidan. Efter att ha kollat igenom skruvarna som håller ihop plankor med ramen insåg vi att dem är fastrostade.
På grund av att skruvarna var fastrostade smälte vi ned dem på undersidan.
Efter att ha smält muttrarna på undersidan slog vi ut skruvarna för att skruvhuvudet skulle komma upp och dras ur sina hål.
Till sist lossade plankorna från ramen.
Flaket behövde kortas ned 100 cm för att bli optimalt för mina minishetlandsponnyer. På bilden har vi markerat vart vi ska kapa ramen.
Så här såg det ut när vi kapade ramen.
När vi kapat färdigt togs slipen fram för att jämna till ändarna.
För att underlätta arbetet tog vi två järnbalkar för att stabilisera när vi svetsade ihop dem två delarna.
Vi vill ha flaket så nätt som möjligt och därför valde vi plywoodskiva. Vi mätte ut och placerade den vart den skulle vara. Därefter tog vi en penna och markerade ut 3 hål på varje sida under ramen där skruven till plankorna förut satt fast. Därefter borrade vi hål i markeringarna.
Här har vi satt fast skruvar som fäster plywoodskivan i ramen och sitter som berget, men ändå lätt att byta ut vid behov.
Den här maskinen sågar genom järn av sig själv och på bilden ser vi när svängeln sågas till i den längd vi vill ha den.
Här sågas skaklarna till i önskad längd.
Vi sågade upp, värmde och böjde till en platta som gör det möjligt för svängeln att parera i princip helt fritt när hästen rör sig. Plattan svetsades sedan till i skakelns nedre del.
Vi mätte utifrån rockarden jag redan har (DO Träning mini) och lägger här upp skaklarna på det vis som passar mina hästar bäst.
Sedan svetsades skaklarna till och om ni inte noterat det tidigare har vi även svetsat dit ögla för både skakelremmen på däckeln och bakselen.
Här har vi sågat bort dragstången, men behållit delen som låser hjulen. Spärren svetsades fast för att det inte ska kunna åka loss.
Efter en fikapaus, en lunch och ännu en fikapaus blev det så här! Jag är obeskrivligt nöjd. Jag kunde inte tänka mig att det varken kunde bli så bra, kunde inte förstå att vi lyckades med allt det här på bara knappt ett dygn.
Resultatet! Vi har även bytt ena däcket mot ett kryare då det var punktering på det andra. Jag ska provköra den ett par gånger för att se vad som mer kan behövas. Förmodligen broms, något lite ordentligare att sitta på och parstång för att en dag kunna sätta någon av mina tre puttar i par.

Totala längd: 157 cm
Totala bredd/spårvidd: 95 cm
Svängelns längd: 55 cm
Skaklarnas längd: från ca. 120-145 cm
Mellan skaklarna, bredast/smalast: 64 cm/44 cm
Uppskattad tyngd i drag, plan mark/gräs: jag drar lätt + vuxen man ~95 kg.

Som ni kanske listat ut är jag långt ifrån själv den kompetenta i det här bygget. Jag har lyckan att ha en fantastisk farmor som själv är tillsammans med en fantastiskt man – som har en verkstad innehållande allt. Ja, jag tror banne mig allting finns där. Han drog fram maskin efter maskin och jag passade på att suga upp så mycket information och kunskap som möjligt för att en dag vara lika händig och insatt. Det finns mycket fördelar med att vara kunnig själv – bland annat stå för egen arbetskraft och tankeverksamhet än att betala någon annan. Hade jag ens haft råd med ett färdigt flak någonsin om det inte vore för all hjälp jag fick idag? Jag är evigt tacksam och jag kan ärligt talat inte vara nöjdare.

Fortsättning följer, än är det inte färdigt!

Bygga flakvagn | DIY Urhästen – del 1

Jag minns min barndom i stallet som; en ljuvlig gungande och ryckande känsla från att sitta i en redig och robust vagn. Knarrande och gnisslande. Tvåaxlad flakvagn som då dras av en större häst än minishetlandsponnyn, haha. Att sitta lågt, nära till ljudet av hovklapper och frustningarna från en nöjd häst – som får dra och älska det för vad det är.

För mig innebär körningen inte bara att träna i en smidig rockard, som för övrigt ger en kanontrevlig variant av körning. För mig är det… hela helheten. Att gunga med till en härlig känsla av att hästen drar och arbetar i sin skritt. Eller flåsar på i sin trav. Allra helst är det en riktigt inbiten körhäst som är självständig där fram. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det för att inte trampa mig själv eller andra på tårna – det finns inga som helst fel med att köra rockard (eller någonting annat heller för den delen). Det är bara en helt annan körning och känsla för mig.

Idag har jag tre minishetlandsponnyer, eller jag får väl se vart Odette stannar när hon är färdigvuxen, men ändå. Det är små hästar, med extremt mycket kraft i sig bara dem får rätt rustning och förutsättningar. Det är ganska svårt att hitta lämplig utrustning som huvudlag och selar, men det har varit långt ifrån omöjligt. Att hitta en flakvagn i lämplig storlek – det har känts omöjligt.

Skam åt den som ger sig! Jag har hittat mitt perfekta flak och det sjuka var att det stod bakom hörnet hos en nära släkting. Det finns lite att göra och jag tänkte att du ska få vara med på resan. Välkommen ombord – här har ni första delen, första steget, till drömmen.

Jag kommer att få hjälp med att planera och arbeta med flaket så att det blir bra. Min hjälpande hand vet inte exakt när han har tid, men första insatsen blir inte riktigt förrän om en-två veckor.

Det som ska göras är bland annat att;

  • Låsa bakhjulen (fyrhjulsdrift just nu)
  • Installera handbroms
  • Sedan ska den kortas av till ca. 150 cm lång
  • Plankorna ska bytas till någonting nättare för att lätta upp den ytterligare
  • Sist men inte minst montera dit skaklar med svängel för att jag ska kunna ha vår nuvarande sele med lösa bröstan. Skaklarna ska monteras på ett sådant vis att vi i framtiden ska kunna köra par. Drömmen att kunna köra Orchidéa och Odette när tiden är kommen! 

Urhästens foto.

Distansrekord!

Idag har jag och Cadon tagit oss 11 km!

Ja, ni läste helt rätt. Det är det längsta vi någonsin kört och jag kan inte direkt påstå att han var totalt energilös på vägen hem heller, utan saker och ting släppte verkligen för honom. Vi har jobbat otroligt mycket på signaler, övergångar, öka och minska tempo i gångarter. Han har fått se ny miljö och kändes otroligt härlig efter åtta kilometer.

Jag lade märket till en sak och det var att när vi arbetade i traven och jag frågade om mer än jogging, så ökade han lite ängsligt på i några steg för att sedan sakta av igen. När vi upprepat det här ett par gånger såg jag att det började på att dallra till vid korset ovanligt mycket. Diskuterade lite med en bekant och har Googlat som en tok. Nu slår jag fast vid att hans korsmuskulatur mjuknade till och en spänning mindre i kroppen. Vilken lycka, underbart.

Cadon har en markbunden skritt. Vi har arbetat mycket på olika vis för att förebygga och bättra på gångarten, men har inte lagt lika mycket vikt i att faktiskt forska vidare i exakt vilka muskler det gäller. Från och med nu ska jag leta upp bra med information om massage och stretchingövningar. Massage innan arbete och stretching efter. Så hoppas jag att han ska känna sig smidigare och våga jobba på ännu bättre i framtiden.

Efter den här körturen kommer Cadon få massage resterande dagar, i alla fall fram till söndag. Fy, satan, vad fint han har arbetat den senaste tiden. Vad mycket vi lärt och lär oss. Vad mycket som släppt och byggts upp. Idag hade Orcado verkligen en wow-faktor över sig.