Fördelar med lösdrift

  • I en tillräckligt stor lösdrift får vi möjlighet att placera hur många hästar som helst i en och samma lösdrift. Det betyder att flera behov blir tillgodosedda automatiskt. Hästarna får umgås med olika individer i olika former och åldrar.
  • De får chans att anpassa hårrem och hälsa utefter väder och klimat. Med en känsla av fullkomlig valfrihet, att välja vistas i regnskuren eller skyddas från den i en bäddad ligghall. En kry häst fryser oftast en gång och snart är en kraftigare päls satt, samtidigt som den som svettas snart fäller snabbt.
  • Hästarna som får gå i en flock dygnet runt uppmuntras automatiskt till rörelse alla 24 timmar om dygnet. För att uppmuntra till ännu mer rörelse kan vi placera en foderstation, vattenbar och ligghall på olika håll och kanter.
  • Är terrängen dessutom varierad med skog, fält, upp- och nedförsbackar, vattenhålor och hårt underlag blir hästen mer flexibel. För att stärka en unghästs skelett, leder, muskulatur, senor och ligament är det här punktens innehåll ultimat. Genom det tränas även hovarna för att kunna utföra atletiska rörelser vi en dag önskar av våra blivande atleter.
  • Genom lösdrift har vi möjlighet att erbjuda våra hästar fri, men begränsad, tillgång på grovfoder. Med en tillräckligt stor lösdrift och harmonisk flock leder detta till djupt tacksamma hästmagar om finner tillit till att mat alltid är ett alternativ – av tusen många andra aktiviteter. Fetma är i många fall utom räckhåll, men individuellt är fortfarande fallet.
  • Aktiviteter för en häst på lösdrift kan vara så som att beta på markens olika innehåll tack vare Sveriges fantastiska årstider. I följd med att skritta, trava, galoppera eller flänga över liknande bommar, gnaga på trädens alla grenar, jäklas med flockens mest lättirriterade, busa järnet med bästa vännen eller vila tryggast med flockens minnesbärare. Bada i värsta leran, beta i det bästa vädret, etc.

Fördelarna är många och dessa är baserade på erfarenhet och det jag får uppleva med Orchidéa och våra hästvänner i flocken. Mycket går att leta studier som underlägg för mina punkter ovan, men jag väljer att höja handen som en personlig värdering inom ämnet. Jag är ett stort fan av lösdrift och den dag jag har hästarna hemma på min egen gård är lösdrift det jag och husse kommer att bygga.

Jag deltog också i en diskussion på ett forum där en hästägare skulle placera sin tvååriga unghäst i ett stall där utevistelsen var på fyra timmar. Resterande tid i en box. Mitt hjärta missade nog ett slag då jag läste det första gången. Att det finns dessa värderingar, det är för mig ofattbart och när det faktumet sjunker in i skallen blir jag lite mer tacksam för min filosofi och hur jag ser till Orchidéas behov. Hon kan stå en natt i box och sedan berätta för mig hur det påverkade henne.

Sedan kom det likaväl upp i diskussionen att unghästar på lösdrift skulle vara mindre hanterbara eller hanterade överhuvudtaget. Vilket givetvis inte stämmer. Snarare blir människans vilja mot hästens brukbarhet mer naturlig om vi börjar där de är trygga och för hanteringen mer och mer i stallet och i annan miljö. Det finns hästägare som placerar sin häst på lösdrift, med hopp om att hästen ska sköta sig automatiskt, med. Det är inte heller helt rättvist. Hur ska det gå tryggt utan en successiv förändring i takt med förståelse och acceptans, om den unga individen ena stunden är ”orörd” och plötsligt ska fungera lugn och sansad fast på stallgången?

Vi är alla olika. Världen har oändliga nyans av alla färger.

81

Stressade hästar kan få nackproblem

– Man kan väl säga att jag och min kollega Lena Rosqvist, som även hon arbetar som diplomerad equiterapeut med kiropraktisk inriktning och som akupunktör, har gjort ”början till en studie”. Det handlar om ett 50-tal hästar vi har sett, där den gemensamma nämnaren är upphängda slowfeeding-nät.

– Det handlar oftast om hästar som stressar när de äter. De river och sliter, plockar och drar hela tiden med maten i nätet. Hos lugna hästarna som står och småäter lite, och tar en tugga då och då, där har vi inte upplevt samma påverkan alls.

Så du har inte märkt det här hos alla hästar med nät?
– Jag upplever att det främst handlar om ”stressade” hästar.

Charlotta Lindgren, diplomerad equiterapeut med kiropraktisk inriktning, samt akupunktör.

Se hela artikeln ”Kan finmaskiga hönät ge hästar nackproblem?” publicerad på Hippson.se, 23/02/2015.

27

Fotografier från veckan

Det finns stunder då vi bör titta runt vår existens. Även om du ser, bör du känna. Gör du det? Jag vet inte, jag vill inte påpeka någonting som inte stämmer, men ändå nämna det som en vanlig tanke bara. Ibland är det skönt att påminnas om det som känns tryggt. Vi strävar trots allt efter det – att vara just trygga tillsammans.

→ Orchidéa

253 258 259 260 261 276 282 283 288 289 291 295 299 302 309

Pavo om fång

Pavo har publicerat en text om fång och tyvärr verkar det inte finnas ett datum på det, vilket är synd. Dock anser jag att innehållet är rikligt med information, som oavsett publiceringsdatum, kan vara väldigt värd att ta till sig. Eller bara reflektera över.

Hur många av mina läsare äger en eller flera hästar som, enligt princip, har större risk att drabbas av fång? “Tyvärr” är lilla Orchidéa en Shetlandsponny och hennes rashistoria tar oss till öar där glest gräs växer utan mycket näring och låg socker- och stärkelsehalt. Jag får väl skämmas som inte kan mycket om rasursprunget, men tack och lov har Orchidéa goda förutsättningar för att klara av det gräs hon går på. (Hittills får jag väl skriva, för att *peppar, peppar* undvika “oturen” #1).

Hos hennes uppfödare betade Orchidéa på kraftigt gödslad betesmark med en flock Shetlands. Ett klimat eller miljöbyte kan innebära stora krav på anpassningsförmågan, men Orchidéa klarade det galant på grund av goda förutsättningarna sedan tidigare. Under höst, vinter och vår har hästarna haft fri tillgång på grovfoder i småmaskigt hönät. Tack vare detta, har jag märkt att hästarna inte lika lätt vill kasta sig på det goda nya gräset som kikar fram så fort det blir varmare. De vänjer sig själva, mycket tack vare att de går ute, reglerar foderintaget och blir inte för ivriga. Dessutom uppmuntrar en blandad flock till mer rörelse – förbrukning av det som hästarna får i sig.

När vår och sommar närmar sig fortsätter deras egna successiva invänjningsperiod, vad jag har fått uppleva. Det fungerar utmärkt. (Hittills får jag väl skriva, för att *peppar, peppar* undvika “oturen” #2). Foderstationen står kvar och de äter fortfarande därifrån. Sedan är alla hästar individer och det går inte att påstå att alla hästar funkar på ett lika vis. Det är väldigt sällan någons förutsättningar ser lika ut och det är viktigt att ta hänsyn till. Det här med fång är en tragisk situation och vi alla gör olika för att minska riskerna på bästa vis.

Här kommer citat från Pavo;

Den komplexa sockerarten fruktan produceras i gräset genom inverkan av solljus genom fotosyntesen (gräsets metabolism). Det är en byggsten och används som ett tillfällig mellanlager av energi, som produceras av fotosyntesen och används indirekt för att gräset ska växa. Mängden producerad energi beror på många faktorer. Bland dem, intensiteten av solljus, temperatur och typ av gräs: Mycket sol och värme innebär en stark tillväxt med lågt innehåll av fruktan. Regn och kyla ger en hög fotosyntes och liten tillväxt, och resulterar i stora mängder (90%) av energin lagras som fruktan och kolhydrater (stärkelse).

Mängden fruktan i gräs förändrats mycket: Vid kyla och solsken är innehållet 200 gånger högre än om det är varmt, molnigt eller regnigt. Vincent Hinnen varnar: “Du kan förvänta dig det högsta fruktaninnehållet när det är soligt och frost ute, när temperaturen är mindre än 5 grader på natten, när marken inte är gödslad eller när det är extremt torrt. Däremot är ett alltför stort intag av protein inte ett problem. “Veterinär Hofland berättar: Hästen kan tolerera ett tillfälligt högt intag av protein. Speciellt om de har vant sig vid det gradvis.”

107 108